KAN DU HÅLLA UTKIK EFTER ETT HUS TILL MIG?

“Kan du hålla utkik efter ett hus till mig? Jag vill flytta till Höga Kusten!” Jag börjar tappa räkningen på hur många gånger jag fått frågor som denna. Hemvändare och folk på jakt efter nya hem som ser kraften och potentialen i de bygder jag kallar hemma.

Tyvärr har jag själv få lediga hus på lager. Gården i Sund är redan full med släktingar. Däremot försöker jag leverera så mycket stöd jag bara kan. Den som år 2018 funderar på att bli en landsbyggare har all anledning att göra slag i saken. Låt mig ge några exempel:

–          Den digitala infrastrukturen är bättre än någonsin. Detta ger självklart möjlighet till arbete och studier men innebär också att svensk landsbygd aldrig varit bättre försedd när det gäller möjligheter till kultur, handel, nya intryck och relationer. Nya 4G-master sätts upp dagligen. Nya bredbandsstråk grävs i samma takt.

–          För den som vill ta hand om vår jord och samtidigt tjäna en hacka var det länge sedan förutsättningarna såg så bra ut. Förädling av det jorden och skogen bjuder på väcker intresse och mikrobryggerier, slakterier, mejerier och mycket annat ploppar numera upp likt kantareller ur sensommarjord. Dessa nya gröna företagare bärs av självförtroende och yrkesstolthet och skäms inte för att se till att de tar bra betalt för sina varor och tjänster.

–          Besöksnäringen skördar nya framgångar. Det vi talat om så länge sker nu runtom oss. Folk vill inte bara bygga landet, de vill också uppleva det, känna det, smaka det och besöka det i högre utsträckning än någonsin tidigare. Det är så otroligt hoppfullt att se hur riktigt duktiga företagare, som skulle kunna verka varsomhelst i världen, nu väljer att marknadsföra Höga Kusten och etablera verksamheter i våra bygder.

Visst finns det orosmoln. Visst finns det helt orimliga brister vi måste ta tag i. Det vet alla som kört på en taskig landsväg, kämpat för en nedläggningshotad byskola, fått avslag på ansökan om strandskyddsdispens eller svurit över myndigheters centraliseringsiver. Den digitala infrastruktur som jag hyllat ovan har fortfarande uppenbara och oacceptabla brister. Mikrobryggerierna på svensk landsbygd är de enda i Europa som inte får sälja sina produkter till besökare.

Det finns helt enkelt en hel del att ta tag i. Men det är betydligt enklare att åstadkomma saker i medvind. När vi kan peka på vår potential kommer resultaten. En framgång kommer sällan ensam.

När jag är ute på besök och möten runtom i länet har jag börjat fråga efter hus lediga för försäljning eller uthyrning. Det är bra att ha i bakfickan, nästa gång det plingar till i inkorgen.

//Emil Källström

Västernorrländsk riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet